gardinfix

Idag är Nellie här och leker. Då får jag alltid något vettigt gjort. Inga barn som springer runt fötterna, utan de sitter snällt på sitt rum och leker. Nu har vi äntligen gardiner i sovrummet! Efter att ha bott i huset i 1½ år, kan man ju säga att det var på tiden. Det blev gardiner av ett tyg från IKEA. Vitt med gråa rosor passade bra till våra gråa väggar. De andra gardinerna sydde jag för ett tag sedan. De sitter i barnens sovrum. Förut var det gardiner av enbart det prickiga tyget, men nu blev det prickiga baksidan.

I fredags tog jag semster då vi bara hade 2(!?!) barn på jobbet. Det var riktigt skönt med en extra dag ledigt. Vi följde med Susanna till Framtidsmuseét, vilket var väldigt uppskattat av båda barnen. Det var ju mest saker för Lovis men Alma är inte svår att underhålla, så hon hade också väldigt roligt.

Om ni inte orkar höra på mina gravidkrämpor kan ni sluta läsa nu. För här ska klagas. Jag är endast i vecka 23 nu men det känns verkligen som om jag är höggravid. Om det beror på att det här är tredje barnet eller vad det är, det vet jag inte. Men jag kan ju säga att jag just nu får lite smått panik över att det är så lång tid kvar. Jag tror jag har varenda krämpa man kan ha. Det värsta är väl ryggen. Jag behöver inte anstränga mig mycket under dagen för att bli liggandes hela kvällen. Jag har till och med andnöd på kvällarna! Brukar inte det komma när man passerat v 30 eller nått. Igår morse vaknade jag av att fingrarna värkte. När jag tittade på dem var de säkert dubbelt så stora än vad de brukar! Fy sjutton säger jag bara. Nej nu får gärna juni komma fort, så jag i alla fall slipper jobba. Men ärligt talat tror jag inte jag kommer klara av att jobba tre månader till. Inte för att jag har något annat val, men... jag har ju semsterdagar i värsta fall.

Idag var jag och Emma på kupolen. Inte mycket som kom med hem ska jag säga. Det finns ju inga kläder att köpa för gravida just nu. Jag vill ju inte köpa gravidkläder, då det känns som att slänga pengar i sjön. När jag väntade Alma bodde jag i tunikor och några av de tunikorna använder jag fortfarande. Men nu är det tydligen ute med tunikor, för det finns ju bara korta tröjor. Hittar man en tunika då är det en resår eller skärp eller dylikt som går mitt över magen. Snyggt när magen står ut. Inte direkt. När jag kom hem satt jag mig och läste lite bloggar och ser då en tjej som handlat på Rut m.fl (min absoluta favorit butik i Västerås) och där finns en hel uppsjö av precis de kläder jag vill ha. Så klart. Jag saknar Västerås.